Recept nässelsoppa

Nässelsoppa är supergott och kul att göra med barn, här är ett enkelt recept:)

1. Ta på handskar så du inte bränner dig. Nyp av de översta, ljusgröna topparna på nässlorna. Plocka en liter till 4 port.
2. Skölj nässlorna och koka dem sedan ett par minuter. Salta.
3.Häll bort vattnet. Hack dem eller kör i matberedare.
4. Värm en msk smör och en msk mjöl i kastrull, häll på en liter mjölk/grädde/vatten(vad du önskar). Jag brukar fräsa med charlottenlök med.
5.Lägg i två buljongtärningar, låt koka några minuter innan du lägger i nässlorna. Koka då ytterligare ett par minuter.
6. Toppa med hårdkokta ägghalvor.
Mums!:)

Observation 5

Torsdag 4 juni, soligt blåsigt och 14 grader varmt.

Så här kan man tex dokumentera naturbesöken med barnen för att se skillnader, samband och för att barnen lättare blir aktiva då de får arbeta och skriva själva.

 

Sista observationen idag, kommer sakna promenaderna med kameran och observerande blick, det är spännande att se varje gång vad som hänt.
Bygger man upp det så här att man kontinuerligt antecknar och fotograferar så blir naturen mycket mer intressant än ett vanligt naturbesök utan direkt mål. Klas Sandell skriver dock i "Friluftslivets pedagogik", om naturen som mål i sig, och inte bara som metod, vilket ju är rätt, vi behöver ibland "bra vara" i naturen för att känna oss hemma i den. Han skriver även att för längesedan var allt natur, och våra kroppar är skapta därefter. Det är något man kan prata med barnen om, vad de tror att man hade de olika sinnena till förr och nu.
För att lära barn att vara varsamma i naturen kan man ta naturrutan till hjälp. Fråga dem om hur det skulle kännas om någon skräpade ner eller förstörde på deras ruta? Hur skulle växterna påverkas?
Naturrutan är absolut något jag kommer ta med mig i mitt arbete, då man sett vilket bra sätt det är att vässa blicken, intressera sig och bli nyfiken samt att det skapar många lärorika och roliga diskussioner.
Enligt Lgr11 ska fritidshemmet vara kompletterande till skolan, och det går att komplettera varenda ämne utomhus, att gå på ojämn mark och i terräng tränar vi balanssinne och koordinationsförmåga exempelvis.

Sådana här finns i många skolors källare och är väldigt tydliga om man vill titta på växter i genomskärning och dess frön. Här är ett exempel, åkertisteln.

Nu ser man skillnad i färg från första besöket

Alens kottar ligger överallt

Vad jag tror är virvelbagge

Massor av ängskovall nu

Gula svärdsliljan har tyvärr inte hunnit slå ut än

Spindel med galet långa ben! Kanske en vanlig Lockespindel?

Översiktsbild

Ljungen blir allt grönare

Gulsippan(?) kommer fler och fler

Gråsugga

Berberisen har varit intressant att följa, nu har det skjutit upp skott

Ekarna är så himla fina nu, gulgröna.

De flesta ormbunkssorter är utrullade

Stinknäva

Här kommer nog Rölleka

Teveronika



Zoomar man ser man en liten fågel, vilken vet jag inte, men den sjunger vackert.

Mandelblomma med besök av blomfluga

Maskrosen har besök av humlan

NU hittade jag en myrstack, strax utanför rutan, men den var så livlig att jag var tvungen att fota!

Flygmyror

Efter en heldag i rutan lyckades jag se en hel del djur, bl.a citronfjärilen

Nu är de trötta

Tog med en gråsugga hem och la den i en form och täckte halva, detta experiment är enkelt att göra med barn. Vad tror vi händer?

Gråsuggan söker sig in under skyddet, för de trivs bäst i mörker, under stenar och under jord.

Vad ska barnen lära sig med en naturruta?
Hur man kan titta på naturen, forska, dokumentationsmetoder, olika arter, med hjälp av en flora ex kan man leta sig fram till svar. Årets växlingar i naturen.

Hur kan man arbeta med en naturruta?
Gärna i mindre grupper, gå ut kontinuerligt i naturen och med observerande blickar. Barnen tilldelas en bit natur, även detta i små grupper. Viktigt att ha med flora och annan fakta om miljö för att kunna svara på alla frågor som kommer att uppkomma.

Varför en naturruta?
För att få ansvarskänsla inför vår gemensamma miljö, lära sig om naturens mångfald, förstå årets växlingar i naturen och att hitta trygghet och glädje i naturvistelsen.

Var bör en naturruta vara?
Rutan kan vara egentligen var som helst där man har möjlighet att se varierande växtlighet under en period.

Hur länge observerar man en naturruta?
Helst har man en ruta som man kan dokumentera året runt för att få en djupare insikt i hela årets variation. Ju längre desto bättre. Har man det som arbetssätt under en kortare period kan man istället göra tätare besök.


Tack för mig, hej då!

Artlista

Artlista:

Djur:
Virvelbagge
Humla
Brungroda
Spansk skogssnigel
Tordyvel
Sädesärla
Citronfjäril
Myra
Blomfluga
Lockespindel?
Gråsugga

Träd:
Al
Rönn
Gran
Körsbärsträd

Buskar:
Hassel
Berberis

Blommor:
Skogsviol
Vitsippa
Liljekonvalj
Gulsippa?
Svärdslilja
Kaprifol
Maskros
Tusensköna
Kabeleka
Lupin
Rölleka
Mandelblomma
Hundkex
Teveronika
Stinknäva
Ängsbräsma
Ängskovall

Ormbunkar:
Stenbräken
Örnbräken
Strutbräken

Mossor:
Björnmossa
Silvermossa

Övrigt:
Nypon
Blåbär
Harsyra
Ljung
Åkerbräken
Smultron
Sälgticka
Häxkvast- Rödbuckla
Vårbrodd
Tistel
Daggkåpa
Fnösketicka
Vårfryle
Skogsstjärna
Ekorrbär
Skogsnarv

Referenser:

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2011). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber.

Bruhn Møller, K. & Christensen, K.I. (2003). Vår flora. Fanerogamer. (11., [helt omarb.] uppl.) Stockholm: Prisma.

Elfström, I. (2008). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Fenichel, Marilyn & Schweingruber, Heidi A (2010). Surrounded by science : learning science in informal environments.Washington, DC: National Academies Press. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://site.ebrary.com.ezproxy.server.hv.se/lib/vast/docDetail.action?docID=10379904

Petersson, B & Petersson, G. (1975). Våra djur och växter. Höganäs: Bra Böcker AB

Rapp, A. (1996). Hej natur!: [idé, fakta, inspiration]. (1. uppl.) Stockholm: Utbildningsradion.

Observation 4

Idag är det en vecka sedan sist observation och en hel del har hänt. Det är den 30 maj och om två dagar ska det officiellt vara sommar, och solen ser ut att vara på väg, så nästa vecka hoppas jag på en ännu större förvandling i rutan!

Granens skott växer, dessa går att äta då de är lite mindre, låt gärna barnen smaka då det är bra att de lär sig med flera sinnen som det står i "Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära"

Ängskovall

Smörblomma

Strutbräken



Silvermossa



Sakletare

Ekorrbär som blommar

Gulsippa? Den är ca 10cm hög, men än finns bara en blomma och de ska väl sitta i par?

Berberisen är nu utblommad

I utkanten av min ruta står ett ödsligt förfallet torp, tittade in och där var en så vacker tapet med blommor och dess namn på latin, lite kul:)

En gammal krokig tall blir ofta bra klätterträd

Skogstordyveln blänker så fint, på den blå undersidan av tordyveln brukar fripassagerare sitta, små spindeldjur som vill "åka med", de var dock för små för att få med på bild.

Åkerfräken och smultron



På torpets skorsten satt en liten sädesärla, fast nu på bilden ser jag att den inte är svart på huvudet, så jag blir osäker.

Imorgon är det mors dag och då ska de plockas:)

Känns som att här kommer något prästkragelikt?

Al

Nu är lupinen på gång att spricka

Välkommen åter, snälla sol,
som jagat nordanvinden,
nu har du sovit sedan i fjol,
vaknar röd om kinden.

Värm upp vår jord, så växer råg

och fyller bondens lada.

Värm sund och vik, vind och våg,
så får vi gå och bada.

Välkommen åter snälla sol, lys över land och vatten:

nu klingar sång, nu stäms fiol,

nu dansas hela natten.

- August Strindberg

Dagens översiktsbild

Observation 3

Som det beskrivs i "Surrounded by Sience" så finns vetenskapen runt oss hela tiden, i allt vi gör, för att eleverna ska se detta är en naturruta ett bra sätt att starta på. Man bekantar sig med olika miljöer och material, man ser skolarbetet ur ett annat perspektiv och förstår sambandet mellan miljö och människa på ett tydligt sätt. Här ett par bilder från Anders Rapp "Hej Natur!" där de tipsar om att använda sig av en rockring, barnen får en egen cirkel att fundera och experimentera med, låter rimligt med en lite mindre yta för barnen så det blir greppbart.

När man är ute i naturen kan man passa på att experimentera med det mesta, bygga broar till skogsfolket tex.

 

Idag är det den 23 maj och det har hänt en hel del sedan sist, det knakar i backen, och fåglarna verkar ivriga med att få para sig:) Det låter en massa, men jag ser inget annat än ett par koltrastar och en grönfink.

Nu är liljekonvaljen helt utslagen

skogsstjärna

Ekorrbär



Hultbräken är utrullad

Berberisen blommar

Svärdsliljan blommar inte än

Inget nytt med kaprifolen

Här är några som smaskat, myror förmodligen

Nu ser man skillnad i grönska från första observationen

Ljungen blir grönare

Sälgticka, det finns ca 200 arter av ticka. En del är parasiter, en del lever i symbios med trädet.

En svampinfekterad björk, det ser ut som ett fågelbo men är egentligen parasiten Rödbuckla.

Örnbräken är inte helt utrullad, den har fått besök av både skalbagge och myror idag.

Hoho, vem bor här tro?

Några som kalasat på det stackars trädet så det snart trillar omkull

Nattviol? Men den brukar vara ljusrosa

Kabbelekan har nu snart blommat över

Vårbrodd

Tickor

En del maskrosor släpper iväg sina frön nu

Tistel

Daggkåpan har tradition som läkeört, använts som lindring av klimakteriebesvär, menstruationsbesvär, sårläkning. Kan även användas för att färga ylle eller varför inte i en sallad?

Lupinen knoppar sig

Blåbär

Hundkex på g

Teveronika

Äppleblomster

De här sötnosarna träffade jag inte på i naturrutan, utan senare på kvällen, men de får vara med ändå!:)